1899 fick Waldemar Jungner patent på NiFe-ackumulatorn, eller Nickel-järn-ackumulatorn. Det blev början på ett företag som fortfarande har stor betydelse för Oskarshamn. Waldemar började dock sin tillverkning i Fliseryd. Det var först 1917 som Svenska Ackumulator Aktiebolaget Jungner flyttade produktionen till nybyggda lokaler i Oskarshamn. Att det blev just här som fabriken hamnade berodde på att företaget erbjöds fördelaktiga etableringsvillkor – en strategi som kommunen använt fler gånger, inte minst när Liljeholmens stearinfabrik flyttade hit i slutet av 1960-talet.

Snart hundra år sedan batteritillverkaren kom hit är den fortfarande blomstrande. Men idag är fabriken inte längre svenskägd. 1991 köpte den franska ackumulatortillverkaren Saft upp företaget som då fick namnet Saft AB. Men det är fortfarande ackumulatorer man tillverkar vid fabriken i Oskarshamn och de fungerar fortfarande efter samma princip som den Waldemar Jungner utvecklade i slutet av förrförra seklet, fast man har förstås förfinat och anpassat konstruktionen sedan dess.

Ackumulatortillverkningen har varit bra för staden på många sätt. Den har givit många människor arbete och dragit in mycket pengar till kommunen. Men den har också haft en stor nackdel: De ämnen som används i produktionen är i flera fall giftiga och skadliga för miljön. Jungner är ett av de företag som mest bidragit till att bottnen i Oskarshamns hamn blivit väldigt förorenad. Den andra stora miljöboven var Kopparverket (se bild 25, 26 och 27) som startade på andra sidan Döderhultsviken ungefär samtidigt som ackumulatorfabriken. Den hamnsanering som nu tagit sin början syftar till att rensa hamnen från de giftiga ämnen som ännu idag finns kvar i bottensedimenten.